Varför får man egentligen PMS & vad kan man göra åt det?

PMS (Premenstruellt syndrom) är ett samlingsbegrepp som beskriver de olika känslomässiga och fysiska förändringar som kvinnor genomgår varje månad mellan ägglossning och menstruation. 

Det är vanligt att kvinnor i fertil ålder upplever något symptom och upp till 30% har måttliga fysiska och/eller mentala besvär. Den svårare formen, PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) drabbar 3-5 %, med svåra humörsymtom som påtagligt påverkar relationer, social funktion och arbetsliv. Det uppskattas att ungefär 10% av svenska kvinnor i fertil ålder önskar någon slags behandling för PMS eller PMDS. 

Menscykeln har två faser. Follikelfas från dag 1 på mensen fram till ägglossning och lutealfas från ägglossning fram till mensen. PMS kommer under lutealfas, och du upplever inga symtom under follikelfas.

Vad får man för symptom av PMS & PMDS?

Psykiska symptom:

  • Nedstämdhet
  • Irritabilitet
  • Humörsvängningar
  • Ångest och oro
  • Minskat intresse för dagliga aktiviteter
  • Koncentrationssvårigheter
  • Trötthet och minskad energi
  • Känsla av kontrollförlust
  • Sömnstörning

Fysiska symptom:

  • Svullna eller spända bröst
  • Akne
  • Svullen mage
  • Ledvärk
  • Huvudvärk
  • Förändring i aptiten

En riktlinje för att ställa diagnosen PMDS är att man ska ha minst fem av de psykiska symtomen ovan.

Många kvinnor kan någon gång under livet känna olika symptom, men det är viktigt att de inte påverkar din vardag i särskilt stor utsträckning.

Dra dig inte för att söka hjälp! 

Många kvinnor kan någon gång under livet känna olika symptom, men det är viktigt att de inte påverkar din vardag i särskilt stor utsträckning. Upplever du att din PMS eller PMDS gör detta ska du uppsöka en läkare. De kan då utesluta andra underliggande sjukdomar och hjälpa med lindring. 

Det är också viktigt att symtomen blir mycket bättre när mensen kommer. Det är alltså ett cykliskt förlopp, så kartlägg ditt mående. Annars ska man till exempel misstänka en depression. Det är vanligt att en depression också blir sämre veckan innan mens men symtomen kvarstår i någon form under hela månaden, så det är viktigt att skilja på detta. 

Hur påverkar livsstilsfaktorer?

Din livsstil kan påverka! Stress och yttre faktorer kan till exempel försämra PMS. Studier har gjorts för att se om viss kost kan förbättra eller till och med bota PMS. En del studier påvisar ett samband mellan högt intag av socker, salt och kolhydrater och svårare PMS samt lågt intag av grönsaker och frukt och mer PMS. Men detta är inte helt kartlagt ännu. Vi hoppas det kommer mer studier snart! Dock vet vi att en bra kost och hälsosam livsstil förbättrar våra chanser till välmående och om vi mår bättre så blir troligtvis vår PMS bättre. 

Så vad kan du göra själv?

Var fysisk aktiv, motion ger mer energi och utsöndrar endorfiner som är bra för vårt välmående. Försök skaffa dig bra sovrutiner, en god sömn hjälper dig att tackla PMSen på ett bättre sätt. Försök hålla dig till en hälsosam kost mellan ägglossning och menstruationen, även om din kropp är extra sugen på sötsaker nu, stay away. Minska intaget av socker, för mycket salt och koffein som kan skapa uppblåsthet. Det kan också vara en god ide att skippa alkoholen under denna perioden då de negativa effekterna kan förstärka symptomen. Det är också känt att rökning försämrar.

Olika behandlingsmetoder

  • Börja med att få information om vad PMS är; med ökad kunskap & livsstilsförändringar kan man komma en bra bit. 
  •  Hämma ägglossningen! Förstahandsvalet brukar vara kombinerade p-piller. Eftersom kombinerade p-piller hämmar ägglossning borde de teoretiskt sett kunna användas vid behandling av PMDS. Tyvärr kan p-piller dock förvärra symtomen eftersom man även tillför hormoner. Hur väl man lyckas med den behandlingen är individuell och beroende på vilket p-piller man väljer. P-piller som innehåller Drospirenon tex Yaz verkar ändå fungera bäst på PMDS. Be din gynekolog om råd!
  • SSRI är ett antidepressivt läkemedel som man i studier har bevisat ha bra effekt på PMDS. Ecitalopram heter substansen och läkemedlet heter cipralex eller premalex. Man tar dessa cykliskt och börjar ett par dagar innan förväntad PMS/PMDS och slutar när mensen kommer. Ett par cykler kan man få biverkningar men efter det så brukar man inte få biverkningar när man börjar och slutar. Behandlingseffekten kommer efter ca 1 dygn vilket tyder på att mekanismen inte är densamma som vid depressionsbehandling. 
  • Spironolakton är ett vätskedrivande läkemedel som kan fungera för dem som inte vill eller kan stå på SSRI eller p-piller. Det verkar på receptornivå i hjärnan. Eftersom det också kan påverka blodtrycket så rekommenderas att man tar det till natten så man inte blir yrslig. Det tas bara när man har PMS/PMDS och inte hela tiden.

Lär dig mer – lyssna vidare!

Helena Graflund <meta charset="utf-8">Lagercrantz
Helena Graflund Lagercrantz


Helena är specialistläkare inom gynekologi och förlossning på Danderyds sjukhus i Stockholm. Hon brinner för att utbilda inom kvinnohälsa, detta för att bättre öka förståelsen för kvinnokroppen. Hon är mamma till fyra barn och driver Gynpodden tillsammans med sin syster Lydia.