När man har endometrios växer vävnad (endometrium) lik den som finns inuti livmodern utanför livmodern istället och orsakar inflammation, som i sin tur orsakar smärta och fibrosbildning (ärrbildning). Orsaken till endometrios är inte klarlagd, men “retrograd menstruation” där mensblod går via äggledarna ut i bukhålan kombinerat med ett immunförsvar som inte klarar av att ta hand om levande endometriefragment anses vara en av flera sannolika orsaker.
Vanligaste platsen för endometrios är lilla bäckenet, äggstockar, urinblåsan, och ändtarmen men endometrios kan i sällsynta fall uppstå nästan var som helst i kroppen. Man har hittat endometrios i exempelvis bukvägg, navel, ljumskar, lunga och lungsäckar.
Har alla symptom?
Inte alla kvinnor med endometrios har symptom, man brukar säga att ungefär hälften har symtom av sin sjukdom. Smärta är vanligast och som regel det mest påtagliga problemet.
Vanliga endometriossymtom är:
Tarmbesvär liknande de vid IBS är mycket vanligt. Många lider i perioder av sjukdomskänsla, energilöshet och trötthet. Endometrios resulterar också i nedsatt fertilitet, men var inte rädd, nästan lika stor andel av de som har endometrios får egna biologiska barn som de utan endometrios. Men en större del av de med endometrios blir gravida med hjälp av IVF.
När ska man söka hjälp för endometrios?
Många studier visar att de flesta med endometrios utvecklar symtom redan under tonåren, inom något eller några år efter första mens. Tyvärr dröjer det i genomsnitt ungefär 8 år innan kvinnor med endometrios får sin diagnos fastställd efter det att de själva börjat inse att deras smärtor inte är normala.
Besvären missförstås ofta av skolsköterskor, ungdomsmottagningar, husläkare, gynekologer och annan vårdpersonal. Normalisering där kvinnan från olika håll får höra att mens kan vara smärtsamt bidrar stort till att diagnos och behandling fördröjs. Patienterna går därför många gånger onödigt länge med besvär som skulle kunna behandlas. Vid misstanke om endometrios bör behandling påbörjas med en gång.