Myom - vad finns det för hjälp att få?

Men vad är då myom?

Myom är godartade muskelknutor som antingen sitter i livmoderväggen, buktar in livmoderhålan eller på skaft som utgår från livmodern. Myom kan man undersöka med ultraljud, oftast via slidan, då kommer man nära livmodern och kan mäta, undersöka och bedöma dem. Man behöver också göra en gynekologisk undersökning och känna på myomet för att förstå hur det sitter och om det kan vara orsaken till eventuella besvär. De allra flesta myom är helt ofarliga förutom att de kan ge jobbiga symtom. En ytterst liten del av det som ser ut att vara myom är elakartade (0,2% av bortopererade myom visade sig vara det).

Riskfaktorer för att utveckla myom är bland annat tidig mensdebut, sent klimakterium, övervikt, och att man inte varit gravid.

Myom är vanligt! Och det är vanligare hos en del grupper samt högre upp i åldern. I åldersspannet 35-49 års ålder hittar man myom hos 60% av kvinnor som har mörk hudfärg och motsvarande siffra för kvinnor med ljus hudfärg är cirka 40%. Varför det är vanligare hos kvinnor med mörk hudfärg är okänt men att myom är ärftligt är känt. Östrogen (och även delvis progesteron) är viktigt för myomtillväxt.

Riskfaktorer för att utveckla myom är bland annat tidig mensdebut, sent klimakterium, övervikt, och att man inte varit gravid. Efter klimakteriet när hormonnivåerna sjunker brukar myomen minska eller försvinna helt. Myom ska inte växa efter menopaus, då bör man alltid söka hjälp omgående.

Symtom

De allra flesta myom är helt symtomfria. Men beroende på hur de sitter och hur stora de är kan de ge olika symtom.

Vanligaste symtomen är

Rikliga och smärtsamma blödningar. Det är det vanligaste symtomet om myomen sitter i livmoderväggen eller buktar in i livmoderhålan. Det kan ofta medföra blod- och järnbrist.
Infertilitet. Myom som sitter i livmoderväggen, nära äggledarna, eller nära livmoderslemhinnan kan hindra ett befruktat ägg att implanteras i livmodern eller orsaka upprepade missfall.
Trycksymtom. Om myomen är skaftade sticker de ut i buken och blir de stora kan de orsaka trycksmärta mot närliggande organ tex urinblåsan. De kan också vridas runt sin egen stjälk och då blir det syrebrist i myomet med kraftig smärta som symtom.
Myomnekros är när myomet inte får tillräckligt mycket syretillförsel. Det uppstår ibland utan att man kan hitta någon anledning. Ibland sker det när livmodern växer under en graviditet. Man får då starka smärtor över livmodern och särskilt över myomet, och ibland lite feber. Det är inte farligt, men kan vara besvärligt pga smärta.

Graviditet och myom

Om du har myom kan det påverka din chans att blir gravid, men det behöver inte göra det. Det beror helt på var det sitter och hur stort det är. Samma sak gäller den ökade risken för missfall. Om du har myom som sitter inne i livmodern så kan man ta bort dem inför graviditet. Myom kan växa under graviditet. Om myomet sitter långt ner i livmodern kan det ibland orsaka ett förlossningshinder. Det är ovanligt, men dessa kvinnor måste genomgå kejsarsnitt.

Behandling

Läkemedel: Om man inte har några symtom från sitt myom behöver man inte behandla myomet. Har man symtom så riktar man in behandlingen mot det som besvärar dig. Är det rikliga blödningar och mensvärk så kan man behandla med Tranexamsyra. Det är tabletter som man tar under mens och som kan minska blödningsmängden med upp till 50%, men det minskar inte myomets storlek. P-piller och gestagentabletter (tex desogestrel) minskar blödningsproblemen och kan vara en effektiv behandling vid myom, men inte heller dessa tabletter minskar myomets storlek. Hormonspiral och allra helst Mirena, har god effekt på blödningar men påverkar inte myomstorlek.

GnRH-analoger kan man ge för att minska storleken av myom inför en myomoperation. Man stänger då av hormonproduktionen under en period och myomet krymper. Det kan leda till att flera operationsalternativ blir tillgängliga och att operationen blir lite lättare att utföra. Men behandlingen kan vara besvärlig för en del kvinnor, det kan generera kraftiga klimakterieliknande symtom (svettningar, vallningar, sömnstörning) och när man avslutar behandlingen så växer myomet igen. Så detta är bara rekommenderat inför operation. Esmya är en behandling som en del i Sverige har testat, men det pågår en utredning om det läkemedlet just nu så för tillfället används inte Esyma.

Embolisering

Med embolisering menas att man täpper till kärl till livmodern samt myomen. Det orsakar syrebrist i myomet som leder till att det minskar i storlek och ibland försvinner helt. Den här behandlingen är mest effektiv om myomen sitter i livmoderväggen. Livmodern klarar sig bra eftersom den försörjs av blod från många olika håll. Embolisering av myom kan vara ett smärtsamt ingrepp, och man kan få en ryggbedövning inför ingreppet och stannar oftast på sjukhuset ett par dagar. Man behöver oftast vara sjukskriven några veckor efter behandlingen. Den utförs på röntgenavdelningen, och man är vaken under ingreppet. Syftet med behandlingen är just att minska storleken på de myom du har och därmed dina tryckbesvär och/eller blödningsbesvär. Det kan vara bra att vara klar med barnafödande när du väljer den här behandlingen men det är inte ett absolut krav. Myomen växer i regel inte till igen efter behandlingen.

Kirurgiska metoder

Det finns olika sätt att operera bort hela myom, delar av myom eller hela livmodern. Ett sätt är via hysteroskopi, alltså när man via slidan går in med kamera och en värmeslinga i livmodern och hyvlar bort stora myom som buktar in i livmoderhålan. Man är oftast vaken under detta ingrepp (man kan få lugnande läkemedel om man vill) och det sker med lokalbedövning, så det gör inte ont. Man går oftast också hem samma dag. En annan metod är myomextirpation, alltså när man via titthålsoperation, robotassisterad operation eller öppen kirurgi tar bort en eller flera myom. Man är alltså sövd under det här ingreppet.

Se till att du får all information du behöver för att ha en egen uppfattning om vad som passar dig bäst!

Viktigt att nämna att båda dessa ingrepp kan göras med fertiliteten bevarad. Hysterektomi är när hela livmodern opereras bort. Det kan göras via titthålsoperation, robotassisterad operation, vaginalt eller öppen kirurgi. I de allra flesta fallen tar man med hela livmodertappen också. Man bör vänta med penetrerande sex i 3 månader efter den här operationen för operationssåret i slidan ska få läka. Vi gynekologer brukar säga att oskuret är bäst men ibland måste man helt enkelt operera bort hela livmodern och många blir mycket nöjda med den här operationen.

Hur stort ditt myom är, vilken klinik det görs på, om du vill ha barn eller inte, samt vem som är din operatör avgör vilken metod som används när man ska operera myom. Man har ofta haft svåra besvär med blödningar, smärta eller infertilitet, som man förhoppningsvis blir av med, så de allra flesta blir nöjda med sin operation. Se till att du får all information du behöver för att ha en egen uppfattning om vad som passar dig bäst!