Är jag i klimakteriet?

Vad händer under klimakteriet? 

Klimakteriet är alltså benämningen på tiden kring menopaus. Flera år innan mensen upphör minskar hormonproduktionen i äggstockarna och hormonbalansen i kroppen ändras. Man brukar säga att de flesta hamnar i menopaus mellan 45-60 års ålder och det kan pågå från något år och upp till mer än 10 år. Äggstockarna fortsätter att bilda östrogen även efter den sista mensen, men i mycket mindre mängd. 

Klimakteriet skiljer sig mycket från individ till individ. Vissa märker knappt av det, och vissa blir mycket påverkade. Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet, men kan leda till symtom där behandling är nödvändig. Behandlingen ska anpassas till individens besvär, bakgrund och riskfaktorer.

Vanliga symtom:

• Oregelbundna blödningar, ibland mycket rikliga

• Vallningar, svettningar eller hjärtklappning

• Besvär från urinvägar (oftare kissnödig eller svider när du kissar)

• Torra slemhinnor, framför allt i slidan men det kan även klia och svida i ögon, näsa & hals

• Oro, ångest, depression

• Sömnsvårigheter (ofta till följd av svettningar)

Minskad östrogenproduktion påskyndar benförlust i skelettet och risken för benskörhet ökar och därmed risken för frakturer framför allt i handled, lårbenshals och ryggkotor. Östrogen har också en dämpande effekt på fettinlagring kärl, varför risken för hjärtinfarkt hos kvinnor ökar efter menopaus.

Oregelbundna blödningar

Under de sista åren före menopaus förekommer vissa cykler utan ägglossningar vilket oftast då leder till mer oregelbundna blödningar som ibland blir långvariga och rikliga och kan behöva behandlas för att du inte ska få blod- och järnbrist. Oregelbundna blödningar före menopaus är vanligt, ca 90% av kvinnor upplever detta. Denna typ av besvär kan behandlas med gestagena preparat (syntetisk gulkroppshormon) i form av tabletter eller hormonspiral.

Vallningar & svettningar

Östrogen hjälper till att reglera kroppens temperatur, och när östrogennivåerna sjunker påverkas kroppens förmåga att reglera temperaturen. Detta förekommer hos ca 75% av kvinnor, men långt ifrån alla upplever det som besvärande. Om man har besvär och vill ha behandling för dem så fungerar östrogen väldigt bra mot detta.

Torra slemhinnor

När östrogenproduktionen minskar vid klimakteriet blir vävnaderna i slidan och urinvägarna tunnare och torrare. Det kan ge sveda och smärta, ont vid samlag samt kissbesvär och ökad risk för urinvägsinfektion och urinläckage. Detta kan behandlas enkelt och utan risker med lokalt östrogen! Finns som gel, kräm eller vagitorier. Endast kvinnor som har eller haft bröstcancer, eller pågående livmodercancer bör undvika lokalt östrogen. 

Behandling

Hormonbehandling

Hormonbehandling under klimakteriet har haft oförtjänt dåligt rykte men nu blåser nya vindar. Man ska komma ihåg att hormonbehandling ökar livskvaliteten under en period som kan vara mycket besvärlig och minskar risk för benskörhet och hjärt-kärlsjukdom senare i livet. En kvinna som opererat bort sin livmoder har ingen livmoderslemhinna att skydda och behöver därför inte använda gulkroppshormon under östrogenbehandling. 

Östrogen finns i plåster, som är populärt eftersom risken för blodpropp är mycket liten med plåster, men det finns även som kräm och som tabletter.

Om man har sin livmoder kvar så måste man samtidigt som man använder östrogen skydda sin livmoderslemhinna med gulkroppshormon. Gulkroppshormon finns som syntetiskt preparat tex i tablettform eller hormonspiral. Det finns även bioidentiskt gulkroppshormon att ta i slidan eller som tablett. Skillnaden dem emellan är att många tycker att man får biverkningar med gestagen men att det bioidentiska läkemedlet går bra.

"Hormonbehandling under klimakteriet har haft oförtjänt dåligt rykte men nu blåser nya vindar. Man ska komma ihåg att hormonbehandling ökar livskvaliteten under en period som kan vara mycket besvärlig."

Bioidentiskt gulkroppshormon

Fram tills nyligen kunde man bara skriva det bioidentiska gulkroppshormonet med en licens men det finns nu ett preparat som går att förskriva. Som man bedömer det nu så ger gestagen en liten ökad risk för bröstcancer under tiden man har behandlingen, särskilt om man har behandling under lång tid, medan bioidentiskt gulkroppshormon verkar kunna öka risken för cellförändringar i livmodern jämfört med gestagenbehandling. Det viktiga här är att man inte har en behandling längre än nödvändigt och att man undersöker sina bröst regelbundet samt kontrollerar sin livmoder om man får en olaga blödning.

Tidig menopaus

De kvinnor som drabbas av tidig menopaus (innan 40 års ålder), eller prematur ovariell svikt som det heter, rekommenderas hormonbehandling även om man inte mår dåligt. Detta fram till genomsnittlig menopausålder, ca 50 års ålder för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och benskörhet senare i livet.

Så tror du att du är i klimakteriet? 

Det är ett naturlig del av livet och något som alla kvinnor kommer gå igenom förr eller senare. Precis som många förändringar i livet reagerar man olika. Vissa känner en oro över att bli äldre och att kroppen förändras. Medan andra känner lättnad över att slippa mens, PMS och allt som kommer med det. Alla känslor är okej.

Oavsett vad du går igenom så är din livsstil lite extra viktig under denna period. Egenvård kan hjälpa mycket. Förändrade hormonnivåer kan öka aptiten och genom att äta en varierad kost på regelbundna tider så håller man en jämn energinivå. Även fysiskt aktivitet är viktigt, gärna då pulshöjande sådan. Både för att minska stress och för att motverka förlust av muskelmassa. Försök att sova regelbundna tider, sömnen är viktig för att ge kroppen återhämtning. Funkar inte detta så sök hjälp, det finns många olika behandlingar som hjälper! 

Janson, P. O., & Landgren, B. M. (2010). Gynekologi. Studentlitteratur.