Förskriver ni bioidentiskt progesteron?

En anledning till ökningen är att det i vissa delar av Europa används som förstahandspreparat för att skydda slemhinnan vid klimakteriebehandling med östrogen.

En annan anledning kan vara att många kvinnor upplever färre biverkningar av bioidentiskt progesteron jämfört med gestagen. Trots detta är bioidentiskt progesteron inte godkänt i Sverige som förstahandspreparat när det kommer till hormonbehandling under klimakteriet. Men låt oss backa lite och börja med varför vi behöver ett skydd för slemhinnan vid klimakteriebehandling och behandling med hormoner.

Östrogen och progesterons påverkan

När kvinnan kommer in i klimakteriet minskar kroppen sin produktion av östrogen vilket kan manifestera sig genom olika typer av besvär, till exempel vallningar, sömnsvårigheter eller hjärtklappning. Dessa besvär behandlas då med östrogen. Antingen med så kallade transdermala preparat, såsom plåster, gel, spray eller med hormontabletter som tas oralt via munnen.

Östrogenet behandlar symtomen under klimakteriet men samtidigt signalerar det till livmoderslemhinnan att växa till sig, alltså att slemhinnan på insidan av livmodern ska fyllas med blod och bli tjockare. Om livmoderslemhinnan kontinuerligt växer till sig kan det på sikt leda till cellförändringar och i värsta fall cancer. Det är där gestagen eller bioidentiskt progesteron kommer in. Gestagen eller bioidentiskt progesteron gör att slemhinnan i livmodern inte stimuleras, alltså inte fylls med blod och växer till sig. På så sätt skyddar dessa preparat livmoderslemhinnan från cellförändringar under östrogenbehandling.

"Skillnaden är att det bioidentiska progesteronets molekyl liknar mer vårt kroppsegna, alltså det som kroppen själv producerar, jämfört med gestagener eller andra syntetiska hormoner."

Vad är bioidentiskt progesteron?

Bioidentiskt progesteron är ett hormon framställt i laboratorium, det kommer inte från djur eller människa. Skillnaden är att det bioidentiska progesteronets molekyl liknar mer vårt kroppsegna, alltså det som kroppen själv producerar, jämfört med gestagener eller andra syntetiska hormoner. Det skulle kunna förklara varför vissa upplever färre biverkningar men anledningen är som sagt inte helt klarlagd.

Varför använder vi inte bioidentiskt progesteron som förstahandsval i Sverige?

I Sverige anser forskare inte att evidensen är tillräckligt stark för att visa att det bioidentiska progesteronet verkligen skyddar slemhinnan i livmodern lika bra mot cancer som gestagen. Av den anledningen är bioidentiskt progesteron inte godkänt av Läkemedelsverket i Sverige än. Däremot pågår det en studie på Karolinska Institutet om bioidentiskt progesteron. Den hoppas finna svar på bland annat följande tre frågor kring bioidentiskt progesteron:

Skyddar bioidentiskt progesteron mot livmodercancer under långvarig behandling med östrogen vid klimakteriet?
Minskar risken för bröstcancer vid behandling med bioidentiskt progesteron och östrogen jämfört med gestagen och östrogen?
Ger bioidentiskt progesteron färre biverkningar jämfört med gestagen?

När studien är färdig hoppas vi att Läkemedelsverket kan ta ett evidensbaserat beslut om bioidentiskt progesteron. Tyvärr tar dessa studier lång tid att genomföra så vi kan inte vänta oss något beslut i närtid.

Går det att få behandling med bioidentiskt progesteron?

Idag finns preparatet att tillgå i Sverige och gynekologer kan skriva ut det. Det är viktigt att man som användare är helt medveten om att det kanske inte ger samma skydd för slemhinnan och cellförändringar som gestagen gör och att det alltid behövs en individuell bedömning.

En anledning till att man som individ kanske vill välja bioidentiskt progesteron istället för gestagen är om man har svåra biverkningar av gestagen och inte kan använda sig av det. Vissa upplever färre biverkningar med bioidentiskt progesteron än med gestagen, men det är inte helt klarlagt om det är så eller varför.

Det kan också vara så att om man har ärftlighet för bröstcancer finns det vissa indikationer på att bioidentiskt progesteron skulle kunna innebära mindre risk för bröstcancer, detta är dock inte bekräftat än.

Behandling med bioidentiskt hormon

Preparatet heter Utrogestan och finns i Sverige, men endast i dosen 200 mg. Vid behandling av klimakteriebesvär kan man ibland vilja skriva ut 100 mg. Men för att förskriva dosen 100 mg krävs däremot så kallad licens. Det är upp till varje mottagning hur de ställer sig till att skriva Utrogestan på licens. På EsterCare skriver vi licens vid privata vårdmöten. Anledningen till att Utrogestan 200 mg finns att tillgå i Sverige utan licens är att kvinnor som genomgår IVF (provrörsbefruktning) medicineras med Utrogestan och då i styrkan 200 mg.

Tabletterna kan tas både vaginalt eller sväljas. Den vanligaste ordinationen är behandling 12-14 dagar per månad. Har man fortfarande regelbunden ägglossning börjar man sin medicinering vid sin ägglossning, ofta 14 dagar innan förväntad blödning. Om man inte har ägglossning kan man själv välja vilka 14 dagar i månaden man tar medicinen. Det brukar vara en enkel regel att då ta den 1:a till 14:e i varje månad. Utrogestan ska tas till natten då man kan bli trött av den och därmed få en bättre sömn.