
De kvinnliga reproduktiva organen – vagina, livmoder och äggstockar – bildar tillsammans ett komplext system som styr allt från menscykeln till graviditet. Här går vi igenom grunderna i hur dessa organ fungerar och samverkar i din kropp.
En gång i varje menscykel släpps ett moget ägg från en av dina äggstockar (om din ägglossning fungerar som den ska) och ägget transporteras till en av dina äggledare för att sedan kunna befruktas av en spermie. Det befruktade ägget, embryot, försöker sedan fästa (implantera) i livmoderslemhinnan. Om embryot inte lyckas fästa (eller om inget ägg befruktas) ser din kropp istället till att du blöder ut slemhinnan - du får din mens.
Det kanske inte låter så fascinerande med “kvinnans reproduktiva system” men arbetet det utför är faktiskt helt fantastiskt. I det reproduktiva systemet ingår både dina yttre och inre könsorgan som är konstruerade både för att ge dig njutning och för att se till att du kan bli gravid.
Ditt venusberg
Dina inre och yttre blygdläppar
Din klitoris
Din vagina eller slida
Din livmoder
Dina äggledare
Dina äggstockar
Gynpodden avsnitt 1 - Mens, hormoner & kroppen
Lyssna här
Dina yttre könsorgan, vulvan, har tre viktiga uppgifter:
Att underlätta för spermier att komma in i din slida.
Att skydda dina inre könsorgan från bakterier och infektioner.
Att ge dig sexuell njutning.
Ditt venusberg höjer sig som en kulle strax under din mage och består av fettvävnad som täcker och skyddar blygdbenet. Den nedre delen av venusberget delar sig i två delar som bildar dina yttre blygdläpparna och som sträcker sig ner till ändtarmsöppningen. Venusberget är (normalt) täckt av hår.
Dina yttre blygdläppar är täckta med hår på utsidan, medan huden på insidan är tunn och hårlös. Dina yttre blygdläppar består av fettvävnad och svällkroppsvävnad och innehåller även rikligt med både talgkörtlar och svettkörtlar.
Dina inre blygdläppar sitter innanför de yttre blygdläpparna, de består av hud och slemhinneveck och de omger slidöppningen och urinrörsöppningen. De två blygdläpparna möts vid din klitoris och bildar tillsammans klitorishuvan som täcker klitoris. Dina inre blygdläpparna innehåller svällkroppsvävnad och talgkörtlar som producerar sekret vilket skyddar slidöppningen och blygdläpparna från nötning.
Längst upp, där de inre blygdläpparna möts, framför urinröret sitter klitoris. Den är fylld med blodkärl, svällkroppsvävnad och har många känselnerver. Klitoris består av ett skaft som delar sig i två delar, dessa kallas för skänklar. Både skaftet och skänklarna ligger dolda under huden och skänklarna går på varsin sida om urinröret och slidöppningen. Klitoris är i sin helhet hela 10 cm lång. När du blir upphetsad fylls klitoris med blod och sväller. Visste du att klitoris enda kända funktion är att ge dig sexuell njutning?
Dina inre könsorgan har flera viktiga funktioner: de förvarar och utvecklar äggceller (din viktigaste fortplantningscell), de är platsen där befruktning sker och de är där fostret utvecklas.
Din vagina är en elastisk gång som omsluts av tjocka muskellager och blodkärl. Vaginan förbinds med livmodern via livmoderhalsen (cervix) och livmodertappen som sitter längst in i slidan (du kan känna den med dina fingrar). I livmodertappen finns en liten kanal där spermierna kan passera och där ditt mensblod rinner ut.
Din vagina är väldigt elastisk för att en vaginal födsel ska vara möjlig. På varsin sida om ingången till vaginan sitter Bartholins körtlar, de bildar ett genomskinligt sekret som håller slemhinnorna i slidan fuktiga.
Om befruktning inte sker blöder du ut slemhinnan igen, och det är det som är din mens.
Din livmodern är egentligen en muskel som omger ett utrymme, och det är i detta utrymme som fostret utvecklas när du är gravid. Livmodern har ungefär samma storlek som ett päron, men under graviditeten växer den för att kunna rymma fostret. Livmodern är placerad bakom och strax ovanför urinblåsan. Nedersta delen av livmodern är livmoderhalsen och livmodertappen.
Insidan av livmodern är täckt av ett inre skikt som heter livmoderslemhinnan eller endometriet - det är i denna hinna som embryot fäster när du blir gravid. Varje månad förbereder sig livmodern sig på en graviditet och olika hormoner gör att livmoderslemhinnan börjar växa för att ett embryo ska kunna fästa (implanteras). Om befruktning inte sker blöder du ut slemhinnan igen, och det är det som är din mens.
Dina äggledare förbinder äggstockarna med livmodern och det är i äggledarna som spermierna befruktar äggcellen. Äggledarna består av två tunna rör som går från den övre delen av livmodern till varsin äggstock. Längst ut är äggledarna flikiga, detta för att de ska kunna fånga upp äggen när du ägglossar. Om äggcellen blir befruktad bildas ett embryo som sedan vandrar via äggledarna till livmodern.
Längst ut på dina äggledare sitter äggstockarna, en på varje sida om livmodern. Varje äggstock är ungefär 2-3 cm stor och de innehåller dina äggceller. Du har runt 2 000 000 äggceller i varje äggstock redan när du föds och under din livstid producerar du inga nya äggceller, du föds alltså med de äggceller du kommer att ha tillgängliga sedan. Av äggcellerna du föddes med kommer runt 400 000 finnas kvar när du når puberteten och börjar ägglossa, och under din livstid är det enbart runt 400 äggceller som faktiskt mognar och lossar och därmed kan bli ett barn. I dina äggstockar produceras östrogen, progesteron, gulkroppshormon och i viss utsträckning testosteron.
Artikeln är skriven av:
Specialistläkare inom gynekologi
Vill du ha hjälp av någon av våra specialister?
Ladda ner appen för att boka din tid
Kvinnans kropp är fantastisk, och komplex – och om vi förstår den mer, kan vi också skapa förutsättningar för att hantera den bättre, vilket kommer att leda till ett större välmående. Det är vårt mål med Gynpodden.