Låt oss prata om smärta vid sex

Får du ont i slidöppningen vid samlag? Gör det till och med ont att sätta in en tampong? Nu ska vi prata om varför man får samlagssmärta, vad vaginism är och när du ska söka hjälp. 

Vad är samlagssmärta?

Samlagssmärta är vanligt och förekommer i alla åldrar. Det kan göra ont under samlag eller komma efter. Det kan sticka, svida eller bränna. Har slemhinnorna blivit ömtåliga eller torra, eller har nerverna kring slidöppningen blivit för känsliga kan det göra mycket ont att ha sex, föra upp en tampong eller t.o.m. ha på sig tighta byxor. 

Smärta vid vaginalt samlag kan orsakas av ett flertal tillstånd i vulva, vagina och angränsande organ i lilla bäckenet, och kan delas upp i ytlig samlagssmärta samt djup samlagssmärta. 

Ytlig och djup samlagssmärta 

Ytlig samlagssmärta som brukar kännas som en svidande eller brännande känsla i slidmynningen kan bero på; 

  • Torr hud och sprickor som kan bero på att man tvättar sig för mycket. (Detta är tyvärr alltför vanligt, man ska inte tvätta sig för ofta i underlivet och aldrig med tvål)
  • Torra slemhinnor vid östrogenbrist, exempelvis efter klimakteriet 
  • Infektioner såsom svamp, kondylom eller herpes
  • Hudförändring i vulva: eksem, lichen sclerosus eller planus, aftösa sår eller VIN
  • Stramhet och smärta efter förlossningsbristning, framfallsoperation eller vaginal strålbehandling
  • Vulvodyni, vestibulodyni/vestibulit
  • Vaginism: Spänd bäckenbotten
  • Nedsatt lust eller utebliven upphetsning
  • Erfarenhet av hot och våld

Djup samlagssmärta, som beskrivs som en djup smärta i magen, kan bero på;

  • Infektioner i lilla bäckenet
  • Ovarialcystor eller myom
  • Endometrios eller adenomyos
  • Inflammatorisk tarmsjukdom eller IBS
  • Sammanväxtningar
  • Smärta i bäcken och rygg, fibromyalgi
  • Spänd och öm inre bäckenmuskulatur
  • Erfarenhet av hot och våld

Ont i slidöppningen brukar kallas vestibulit eller vestibulodyni. Har man haft många negativa erfarenheter kring samlagssmärta kan man också få problem med kramp i slidan, vaginism. Det innebär att slidan, vid försök till penetration mer eller mindre stängs av med en krampliknande reflex i bäckenbottenmuskulaturen. Eller så är den sammandragen under en längre tid. 

Vad är vaginism?

Vaginism definieras som en ofrivillig sammandragning av musklerna kring vagina vid försök till penetration. Den ofrivilliga sammandragningen (kontraktionen) av musklerna kring slidan kan vara återkommande eller bestående. Den kan vara allt från en lätt sammandragning, som ger trånghetskänsla eller obehag vid penetration (kallas partiell vaginism), till en kraftig sammandragning som omöjliggör penetration (kallas total vaginism). Vaginism kan vara primär, det vill säga att den finns från det första penetrationsförsöket eller sekundär att den kommer efter att man haft penetrerande samlag under en tid utan smärta. 

Varför får man vaginism?

Det är inte helt lätt att säga varför vissa får så ont och varför det inte går över. Vaginism är sannolikt en försvarsreaktion; kvinnan kan ha upplevt rädsla eller smärta vid sex eller en obehaglig undersökning och hennes kropp stänger då reflexmässigt slidan för att skydda henne från faran nästa gång. Problemet kan uppstå även utan att fara eller smärta finns.

Både kvinnor med total och med partiell vaginism kan klaga över mer eller mindre ständiga besvär av en svidande smärta eller klåda. Blotta tanken på penetrationssituationen utlöser då vaginism och sveda/klåda och mer tankar på problemet. Det blir då en ond cirkel. Att inte kunna genomföra samlag får för många kvinnor stora konsekvenser. Man kan känna att man saknar värde som sexuell partner, som kvinna och som människa. Man ser framför sig ett liv utan partner och utan barn. Tillsammans med känslan av att inte ha något värde bäddar detta för depression, vilket också många patienter med vaginism lider av. Men det finns hjälp att få!

“Man kan träna bort kramp i slidan. Kroppen behöver då lära sig att det inte gör ont att föra in något i slidan.”

Behandling mot vaginism

Enkla fall kan bli bra med korrekt information, bra råd och med hjälp av en partner. Till exempel information om att torr hud ökar smärtkänsligheten. Därför rekommenderar vi att undvika tvål i underlivet. Istället är det bättre att använda olja (exempelvis barnolja, intimolja eller kokosolja). Innan du sköljer underlivet med vatten så smörj dagligen med fuktbevarande och mjukgörande kräm, exempelvis vitt vaselin, Locobase, Miniderm-Lotion, Canoderm, eller Warming critical care.

Komplicerade fall kräver omhändertagande av ett team som arbetar kring dig (och om det finns en partner). I behandlingsteamet ingår gynekologer, barnmorskor med terapeutisk och sexologisk kompetens, sjukgymnast och kurator.

Du kommer att träffa läkare/gynekolog, där ni går igenom din bakgrund, din hälsa och ditt lidande. I läkarbesöket ingår också gynekologisk undersökning vanligtvis bara till det yttre. Gynekologisk undersökning måste inte utföras vid första läkarbesöket, den kan också komma senare hos läkaren, sjukgymnasten eller barnmorskan. Ett tidigt behandlingsalternativ är xylocaingel som är en bedövningsgel som har som mål att bedöva och lugna ner de överaktiva nerverna. 

Hos sjukgymnasten brukar man ha ett bakgrundssamtal utifrån ett sjukgymnastiskt perspektiv. Man går igenom smärtcirklar och hur stress påverkar underlivssmärta. Vikten av att kunna vara medvetet närvarande i nuet och du kan få förslag på andnings-/mindfulness övningar att arbeta med hemma. Genomgång av bäckenbottens anatomi och funktion samt bäckenbottenmusklernas roll vid underlivssmärta. Hos en kurator eller psykoterapeut kan kvinnor med vulvasmärta uppmuntras att hitta strategier för att hantera stress och ångest. Avspänning och kroppskännedomsövningar kan hjälpa patienten att identifiera spänningsmönster, få en bättre andning och öka den mentala närvaron.

Kan man göra något själv?

Absolut! Man kan träna bort kramp i slidan. Kroppen behöver då lära sig att det inte gör ont att föra in något i slidan. Börja med att smeka dig själv med olja eller glidmedel. Testa sedan att spänna musklerna runt slidan för att hitta dem. Öva sedan på att slappna av. I nästa steg kan du försiktigt föra in ett finger och se om det känns bra. 

Prata också med din partner eller den du har sex med. Ni kan testa att ha sex på andra sätt, munsex eller smeksek till exempel. Hur känns det med olika sexleksaker? Vill du testa att föra in något i slidan så kan det vara bra att göra lite knipövningar innan. Gör några långa och korta knip och slappna sedan av, för försiktigt in penis eller t.ex. en sexleksak, bit för bit. 

Lästips!

Vill du förkovra dig mer i ämnet så vill vi gärna slå ett slag för några bra böcker som skrivits: 

  • När sex gör ont. Handbok om samlagssmärta. Birgitta Örjes Svensson och Inga-Lill Olsson. 
  • Att vilja men inte kunna: Om sex som gör ont. Elin Lundberg. Visto förlag, 2016.
  • Vardag med vestibulit. Karin Didring & Helen Jäderberg. Doob förlag, 2012.

Lär dig mer – lyssna vidare!

Helena Graflund Lagercrantz

Helena Graflund Lagercrantz
Helena är specialistläkare inom gynekologi och förlossning på Danderyds sjukhus i Stockholm. Hon brinner för att utbilda inom kvinnohälsa, detta för att bättre öka förståelsen för kvinnokroppen. Hon är mamma till fyra barn och driver Gynpodden tillsammans med sin syster Lydia.