
Antalet personer som medicinerar för sköldkörtelproblem ökar i Sverige, och de flesta känner någon med diagnosen. Underproduktion, överproduktion, giftstruma, behandling med jod – vad betyder allt detta egentligen? Låt oss reda ut det!
Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter på halsens framsida och producerar hormoner som styr många av kroppens funktioner, inklusive ämnesomsättning, hjärtrytm, kroppstemperatur och energinivåer. När sköldkörteln inte fungerar som den ska kan det få konsekvenser för hela kroppen.
Det finns två huvudsakliga typer av sköldkörtelrubbningar:
Hypotyreos – underproduktion av sköldkörtelhormoner
Hypertyreos – överproduktion av sköldkörtelhormoner
Båda tillstånden drabbar oftare kvinnor än män, och symtomen kan vara diffusa och lätta att förväxla med andra hälsoproblem.
Hypotyreos är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. År 2021 behandlades 480 000 personer för sjukdomen, varav hela 82% var kvinnor. Detta beror delvis på att autoimmuna sjukdomar generellt är vanligare hos kvinnor, samt att hormonella förändringar under kvinnans liv kan påverka sköldkörtelfunktionen.
Vid hypotyreos producerar sköldkörteln för lite av hormonerna T3 och T4, vilket leder till att kroppens processer går långsammare. Den vanligaste orsaken är autoimmun tyreoidit (Hashimotos sjukdom), där immunförsvaret av misstag angriper sköldkörtelvävnaden. Andra orsaker kan vara:
Tidigare behandling av hypertyreos
Kirurgiskt borttagande av sköldkörteln
Strålbehandling mot halsområdet
Jod- eller selenbrist
Vissa läkemedel
Följande faktorer ökar risken för att utveckla hypotyreos:
Kvinnligt kön (cirka 5 gånger högre risk)
Högre ålder (särskilt över 60 år)
Familjehistorik av sköldkörtelsjukdom
Graviditet och tiden efter förlossning
Andra autoimmuna sjukdomar (som typ 1-diabetes eller celiaki)
Ungefär 2-3% av gravida kvinnor utvecklar en övergående form av hypotyreos under graviditet eller efter förlossning. För vissa försvinner besvären inom ett år efter förlossningen, medan andra behöver fortsätta med medicinering livet ut. Obehandlad hypotyreos under graviditet kan påverka fostrets utveckling, särskilt hjärnans utveckling, eftersom fostret är beroende av moderns sköldkörtelhormoner under de första månaderna.
Symtomen vid hypotyreos kan vara diffusa och utvecklas ofta långsamt över tid, vilket gör dem lätta att förväxla med andra tillstånd som stress, depression eller normalt åldrande:
Kronisk trötthet – En överväldigande utmattning som inte förbättras av vila
Viktuppgång – Trots oförändrade mat- och motionsvanor
Nedstämdhet – Depression och ångest kan vara första tecknet på hypotyreos
Koncentrations- och minnessvårigheter – "Hjärndimma"
Frusenhet – Särskilt i händer och fötter, även när andra känner sig varma
Förändringar i hud, hår och naglar – Torr hud, skört hår och bräckliga naglar
Förstoppning – På grund av långsammare tarmmotorik
Långsam hjärtfrekvens – Pulsen kan bli märkbart långsammare
Oregelbundna eller rikliga menstruationer – Hormonbalansen påverkas
Muskel- och ledvärk – Särskilt i axlar och höfter
Svullet ansikte – Särskilt runt ögonen på morgonen
Om du misstänker att du har hypotyreos bör du kontakta vården för blodprov. Läkaren mäter då nivåerna av:
TSH (tyreoideastimulerande hormon) – förhöjt vid hypotyreos
T4 (tyroxin) – sänkt vid hypotyreos
Behandlingen består av syntetiskt sköldkörtelhormon (Levaxin/levotyroxin) som tas som tablett varje morgon på fastande mage. Dosen justeras individuellt med hjälp av regelbundna blodprover tills rätt balans uppnås.
För de flesta räcker det med levotyroxin, men vissa patienter kan behöva kompletterande behandling med T3-hormon. Medicinering för hypotyreos är oftast livslång.
Det kan ta upp till ett år innan man känner sig helt återställd efter att ha börjat med behandling, men de flesta märker förbättring redan inom några veckor. Symtomen försvinner vanligtvis i omvänd ordning – de senaste symtomen försvinner först.
Som komplement till medicineringen kan följande livsstilsåtgärder vara till hjälp:
Regelbunden, lågintensiv motion
Stresshantering genom meditation eller mindfulness
God sömnhygien
Balanserad kost med tillräckligt av viktiga näringsämnen som jod, selen och D-vitamin
Att ta medicinen vid samma tidpunkt varje dag för jämn hormonkoncentration
Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta med hypotyreos leva ett fullgott liv utan begränsningar.
Gynpodden avsnitt 41 - Sköldkörteln
Lyssna här
Hypertyreos innebär att kroppen har ett överskott av sköldkörtelhormoner. Varje år insjuknar 3 000–4 000 personer i Sverige, och den absoluta majoriteten är kvinnor. Termen hypertyreos används när sköldkörteln själv producerar för mycket hormon, medan tyreotoxikos (giftstruma) beskriver det medicinska tillståndet där kroppens vävnader utsätts för en förhöjd koncentration av sköldkörtelhormon, oavsett orsak.
Graves sjukdom – En autoimmun sjukdom där immunförsvaret stimulerar sköldkörteln att överproducera hormoner
Toxisk knölstruma – Knölar i sköldkörteln som producerar hormoner oberoende av kroppens behov
Tyreoidit – Inflammation i sköldkörteln som kan orsaka tillfällig hypertyreos
Överintag av jod – Oftast från kosttillskott eller vissa mediciner
För hög dos av sköldkörtelmedicin – Vid behandling av hypotyreos
Personer med hypertyreos går ofta på högvarv, och utan behandling kan sjukdomen leda till utmattning och utbrändhet. Symtomen påverkar både kropp och psyke, och det kan vara svårt att få vardagen att fungera normalt. Vanliga symtom är:
Nervositet och oro – En konstant känsla av att vara på helspänn
Trötthet och utmattning – Trots att kroppen är överaktiv känner man sig trött och slutkörd
Hjärtklappning – Hjärtat slår snabbt och hårt, ibland oregelbundet
Svettningar och darrighet – Kroppen känns skakig och varm även vid låg aktivitet
Viktnedgång – Oförklarlig viktminskning trots ökad aptit
Frekvent tarmtömning – Snabbare ämnesomsättning kan leda till fler toalettbesök
Ögonsymtom – Ögonen kan bli utåtbuktande (exoftalmus), vilket ger ett stirrigt uttryck
Koncentrationssvårigheter – Det är lätt att starta projekt, men svårt att avsluta dem
Ökad irritabilitet – Irritation och kort temperament kan skapa konflikter på både arbetsplatsen och i hemmet
Menstruationsrubbningar – Glesa eller uteblivna menstruationer är vanligt
Sömnstörningar – Insomningssvårigheter trots utmattning
En del kvinnor kan få övergående problem med förhöjda sköldkörtelhormoner under den första delen av graviditeten. Detta beror oftast på att graviditetshormoner (hCG) påminner om sköldkörtelhormon och "lurar" sköldkörteln att producera mindre TSH. Dessa problem brukar dock vara övergående, men ska alltid utredas eftersom obehandlad hypertyreos kan påverka både modern och fostret negativt.
Diagnosen hypertyreos ställs genom blodprov där man kontrollerar:
TSH – som är sänkt vid hypertyreos
T3 och T4 – som är förhöjda vid hypertyreos
Antikroppar mot sköldkörteln – för att identifiera autoimmuna orsaker
I vissa fall kan även ultraljud av sköldkörteln bli aktuellt för att upptäcka knölar eller andra strukturella förändringar.
Behandlingen kan ske på olika sätt beroende på orsak och allvarlighetsgrad:
Medicinsk behandling – Läkemedel som hämmar sköldkörtelns produktion av hormoner eller som blockerar hormonernas effekt i kroppen
Radioaktiv jodbehandling – En vanlig behandlingsmetod där man ger en kapsel med radioaktivt jod som tas upp av sköldkörteln och minskar dess aktivitet
Operation – Kirurgiskt borttagande av delar av eller hela sköldkörteln, vilket kan bli aktuellt vid större knölstrumar eller om andra behandlingar inte fungerar
Uppföljning sker med regelbundna blodprov för att justera medicineringen.
Det är viktigt att skydda sig mot graviditet tills hormonnivåerna är stabila, särskilt vid behandling med radioaktivt jod. Liksom vid hypotyreos kan det ta upp till ett år innan man känner sig helt återställd. Hypertyreos behandlas vanligtvis av specialistläkare i endokrinologi.
Under behandlingen av hypertyreos kan följande råd vara till hjälp:
Vila är viktigt – lyssna på din kropps signaler
Undvik koffein och alkohol som kan förvärra hjärtklappning och oro
Ät näringsrik kost för att motverka viktförlust
Anpassa fysisk aktivitet till din energinivå
Var öppen med din omgivning om dina symtom för att skapa förståelse
Sök psykologiskt stöd om du upplever ångest eller nedstämdhet
Sköldkörtelrubbningar kan påverka livskvaliteten avsevärt, men med rätt behandling kan de flesta leva ett fullgott liv. Kontakta vården om du upplever flera av de beskrivna symtomen under en längre tid, särskilt om du:
Har familjemedlemmar med sköldkörtelsjukdom
Nyligen varit gravid eller fött barn
Har en annan autoimmun sjukdom
Upplever snabba och oförklarliga förändringar i vikt, energinivå eller sinnesstämning
För kvinnor i fertil ålder är det särskilt viktigt att få en korrekt diagnos och behandling, eftersom sköldkörtelrubbningar kan påverka både fertilitet och graviditetsutfall. Tveka inte att ta upp dina symtom med din läkare eller gynekolog.
Artikeln är skriven av:
Specialistläkare inom allmänmedicin med fokus på kvinnohälsa
Vill du ha hjälp av någon av våra specialister?
Ladda ner appen för att boka din tid
Här har vi samlat en stor mängd fakta för dig som rör kvinnokroppen, för vi tror på att kunskap är makt.
Till hela vårt artikelarkiv
Kvinnans kropp är fantastisk, och komplex – och om vi förstår den mer, kan vi också skapa förutsättningar för att hantera den bättre, vilket kommer att leda till ett större välmående. Det är vårt mål med Gynpodden.