Denna vecka utforskar vi ett omdebatterat ämne: finns det en koppling mellan hormonella preventivmedel och mental hälsa? Sedan det första p-pillret godkändes i Sverige 1964 har preventivmetoder som innehåller östrogen och gestagen hyllats för deras roll i kvinnors frigörelse. Men är det verkligen så enkelt, eller har vi förlorat nyanserna när det gäller kvinnors reproduktiva hälsa och ansvaret för detta längs vägen?
Har man sett några skillnader mellan olika åldersgrupper?
Verkar det finnas en hormonell behandling för alla?
Vad innebär termen ”fertilitetsarbete”?
Är vården för positiv till hormonella preventivmedel?
Varför är ämnet så polariserande?
Vi har bjudit in Sofia Zettermark till podden, Sofia är forskare, ST-läkare i allmänmedicin & feminist. Hon har precis skrivit en avhandling på ämnet med syftet att förbättra kunskapen om hormonella preventivmedels roll i psykisk ohälsa samt hur kvinnor själva förstår, resonerar och agerar kring detta ämne.
Fakta och myter om hormonella preventivmedel
Hormonella preventivmedel har revolutionerat möjligheten att planera graviditet, men de omges också av debatt och många påståenden – allt från risker och biverkningar till positiva hälsoeffekter
Bioidentiskt progesteron
Bioidentiskt progesteron har blivit allt mer uppmärksammat i Sverige som ett alternativ inom hormonbehandling, särskilt för kvinnor som upplever klimakteriebesvär
Testosteronbehandling för kvinnor
Testosteronbehandling för kvinnor är en relativt ovanlig men växande behandlingsform i Sverige, och något som allt fler vill veta mer om
Till hela vårt poddarkiv