Hur vet jag vilket preventivmedel som passar just mig? Vi går igenom alla olika alternativ.

Skydd mot graviditet, också kallat preventivmedel, finns det flera olika sorter av. Man brukar dela in preventivmedel i kortverkande-, långverkande- samt permanenta metoder. De kortverkande metoderna är preventivmedel som fungerar så länge de används, vilket till exempel kan vara p-piller eller kondom, medan de långverkande metoderna är preventivmedel som exempelvis spiral eller p-stav. Den permanenta metoden är egentligen bara en, och det är sterilisering. Mekanismerna är förstås olika och nu kastar vi oss in i de olika metoderna för att få lite mer pejl på läget!

Kortverkande metoder

P-piller

P-piller har i dagligt tal blivit ett samlingsnamn för det som egentligen kallas kombinerade p-piller, mellanpiller och minipiller. Mellan- och minipiller innehåller bara ett hormon (gestagen) medan kombinerade p-piller innehåller två hormoner (gestagen och östrogen), därav ordet kombinerade. 

För att höja effektiviteten med hormonpiller har man nu slutat med att göra uppehåll vid intaget av pillerna. Förr gjorde man ofta ett uppehåll efter tre veckors intag av pillerna för att framkalla en blödning. Idag tar man samma aktiva piller konstant, eller tills man får en färsk blödning, och då tar man uppehåll i 4 dagar. Låt oss gå igenom de olika hormonpillerna!

Kombinerade P-piller
Av de kombinerade p-pillerna finns det en uppsjö olika piller. Skillnaden mellan pillerna är hur stor del östrogen kontra gestagen de innehåller. Östrogenet ger en liten förhöjd risk att få blodproppar, varför kvinnor med kraftig övervikt eller kvinnor med blodproppar i släkten, inte bör äta kombinerade p-piller. Kvinnor som haft problem med acne kan uppleva att kombinerade p-piller förbättrar hyn. Även PMS-besvär kan förbättras, men även försämras om man har otur. Sånt märker man redan efter några veckor och skulle PMS-besvär exempelvis förvärras så bör man byta preventivmedel redan efter några veckor, och inte vänta i flera år. 

Mellandoserade piller
Dessa piller innehåller alltså bara ett hormon, gestagen, och gör oftast att blödningsmönstret förändras. Ca en tredjedel av de som äter mellandoserade piller slipper mensen helt, medan en tredjedel får oregelbundna blödningar men som är hanterbara. Den sista tredjedelen slutar på grund av alldeles för oregelbundet blödningsmönster. Det här pillret ska tas varje dag men kan glömmas några timmar hit eller dit. Dock är detta piller mer känsligt för att glömmas än kombinerade p-piller, och har kvinnan exempelvis en skör mage med diarréer eller kräkningar, så rekommenderas inte detta preventivmedel.

Lågdoserade piller
Här finns också bara ett hormon, det syntetiska gulkroppshormonet (gestagen). Men det här pillret måste tas exakt samma tid. Hormonet påverkar sekretet i livmoderhalsen och även slemhinnan i livmodern. Livmodern är på grund av hormonet inte längre en miljö duglig för graviditet. Användandet av dessa piller är en försvinnande liten del världen över. 

Kortverkande hormonfria metoder

Kondom

Användandet av kondom är otroligt vanligt. I princip alla svenska kvinnor som någonsin haft samlag, har haft det med kondom. Det finns faktiskt två olika kondomer; en manlig och en kvinnlig. Den manliga är den vi spontant tänker på, det vill säga den gummihylsa som sätts på penisen. Den kvinnliga kondomen består av två stycken ringar med ett gummirör emellan. Ena ringen sätts runt livmodertappen, och den andra utanför de yttre blygdläpparna. Den kvinnliga kondomen är ovanlig i många utvecklade länder, men i Afrika är den oerhört populär och viktig. 

Den manliga kondomen är det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar, vilket förstås är mycket positivt. Däremot blir det ganska många oönskade graviditeter när kondomen används som preventivmedel. Det finns något som kallas för pearl index, vilket är ett statistiskt mått för att uppskatta olika preventivmedels effektivitet. Det finns ett mått på “perfekt användning”, det vill säga hur preventivmedlet bör användas, och ett mått på “typisk användning”, vilket innebär hur preventivmedlet används i det verkligen livet (som att kondom ibland sätts på för sent under ett samlag). Kondomen har alltså ett ganska lågt pearl index (få oönskade graviditeter) vid perfekt användning, men högt pearl index vid typisk användning. 

P-app

P-app, som exempelvis Natural Cycles, är ett preventivmedel bestående av en termometer och en app där användaren abonnerar på ett medlemskap. En smart algoritm som klargör de mest subtila mönstren i menscykeln, grundat på kroppstemperaturen, är basen för att identifiera fertilitet. I appen dyker då röda eller gröna dagar upp, vilket ger kvinnan klartecken om det är säkert att ha oskyddat sex eller inte. Denna p-app har hög effektivitet, 98% säkerhet, om den används på rätt sätt (dvs ett lågt pearl index). Den typiska användningen ligger däremot på 93%, vilket alltså skulle kunna bero på att användarna har oskyddat samlag trots röda dagar. 

Man talar om att det finns högdoserade-, mellandoserade- och lågdoserade hormonspiraler, även om alla hormonspiraler fortfarande utsöndrar en relativt liten mängd hormoner.

Långverkande metoder

Spiral

Kopparspiral
Kopparspiralen utsöndrar kopparjoner i livmodern vilket gör att spermier inte trivs där, och av den anledningen blir den som har kopparspiral inte gravid. Den påverkar alltså inte ägglossningen. Kopparspiralen är perfekt för de kvinnor som inte blöder särskilt mycket eller har svår mensvärk. Den är även bra för de kvinnor som inte kan eller vill använda hormoner. Spiralen kan sitta i 5 år och går utmärkt att använda på kvinnor som varken har varit gravida eller fött barn. 

Hormonspiral 
Hormonspiralen utsöndrar hormonet gestagen och hormonet verkar mest lokalt, bara en liten mängd hormon kommer ut i blodbanan. Sekretet i livmoderhalsen blir segt och tjockt, vilket gör det svårgenomträngligt för spermier. Även slemhinnan inne i livmodern blir påverkat och gör att den inte kan ta emot ett befruktat ägg. Ägglossningen kan också utebli. 

Man talar om att det finns högdoserade-, mellandoserade- och lågdoserade hormonspiraler, även om alla hormonspiraler fortfarande utsöndrar en relativt liten mängd hormoner. De högdoserade sorterna kan sitta i 6 år och ger störst sannolikhet att bli av med mensen. Dessa är dessutom effektiva mot mensvärk och ger generellt sett få biverkningar. De mer lågdoserade sorterna kan sitta i 3 år och påverkar inte ägglossningen, varför nästan inga kvinnor som använder någon av de lågdoserade hormonerna sorter blir av med mensen. Den mellandoserade spiralen kan sitta i 5 år och en fjärdedel av användarna upplever lite mens eller ingen mens alls, och resten fortsätter blöda. Ägglossningen och mensen är alltså påverkat av hur mycket hormon du tillför. Högdoserad hormonspiral hämmar oftast ägglossningen och gör därmed att mensen kan utebli, lågdoserad hormonspiral gör det inte.

Vilka är då riskerna och fördelarna med att använda spiral?

Riskerna kan vara att det råkar bli hål i livmodern i samband med att spiralen sätts dit. Risken är otroligt liten, färre än 1 på 1000. Spiralen kan också orsaka infektion, även om även den risken är väldigt liten. I ca 20 dagar direkt efter en spiralinsättning är risken något förhöjd, därefter är risken för infektion lika stor som för de kvinnor som inte har spiral.

Fördelarna med hormonspiralen är att upp till 90% av användarna får minskad mens. Den är dessutom effektiv mot mensvärk och endometriossmärtor. Den skyddar mot livmodercancer och kan till och med användas som behandling mot livmodercancer.

P-stav

P-stav är den mest effektiva preventivmetoden som förhindrar ägglossning på 100% av alla de kvinnor som har den. P-staven är en 4 cm lång stav av plast som sätts in under huden på överarmen och kan sitta i 3 år. Staven utsöndrar en liten mängd hormon (gestagen) varje dag hela tiden. Blödningsmönstret blir ungefär detsamma som för de som äter mellandoserade hormonpiller. Det vill säga att ca en tredjedel slipper mensen helt, ca en tredjedel får oregelbundna blödningar men som är hanterbara och ca en tredjedel slutar pga alldeles för jobbiga oregelbundna blödningar.

Permanenta metoder

Sterilisering

Sterilisering är världens vanligaste preventivmetod då metoden är mycket populär i både Indien och Kina. Såväl kvinnor som män kan sterilisera sig och metoden är oerhörd verksam om man inte vill ha (fler) barn. Idag utförs kvinnlig sterilisering genom en dagoperation med titthålskirurgi. Operation utförs genom att äggledarna bränns eller klipps av, vilket förhindrar att spermier och ägg kan mötas. En kirurgisk barriär skapas alltså. Om operation utförs på rätt sätt är den 100% säker. 

Vill du veta mer?

Lyssna på vårt poddavsnitt om preventivmedel nedan. Avsnittet gästas av Helena Kopp Kallner, överläkare på kvinnokliniken på Danderyds sjukhus som har utbildat alla gynekologer i Sverige inom just preventivmedel. Ett otroligt lärorikt avsnitt! 

Ebba Lagercrantz Hedblad
Ebba Lagercrantz Hedblad


Ebba Lagercrantz Hedblad är barnmorska och har jobbat på förlossningen samt BB-eftervård på Södersjukhuset i Stockholm. För tillfället är Ebba föräldraledig men ska börja arbeta inom mödravården på Mamamia. Ebba har tidigare jobbat som skribent med fokus på sjukvården.