Klimakteriet: 5 saker fler borde känna till

1. ”Jag har ju regelbunden mens, så det kan inte vara klimakteriet.”

Många tror att klimakteriet börjar när mensen blir oregelbunden eller uteblir. I verkligheten kan hormonnivåerna börja svänga flera år innan dess, under det som kallas perimenopaus.

De första tecknen är ofta inte värmevallningar. Det kan vara sämre sömn, nedstämdhet, oro, irritation, svårt att koncentrera sig, värk i leder och muskler eller förändrade, rikligare eller oregelbundna blödningar. Känner du igen dig och har frågor eller vill ha någon att prata med är det värt att ta upp i ett hälsosamtal i EsterCares portal, även om mensen kommer som vanligt.

2. ”Jag är bara 43, det är alldeles för tidigt för klimakteriet.”

I Sverige är medelåldern för den sista menstruationen, menopausen, ungefär 51 år. Besvären börjar ofta flera år tidigare, för många i mitten av 40-årsåldern.

Vissa kommer i klimakteriet ännu tidigare. Ungefär 1 av 100 får sin menopaus före 40 års ålder, så kallad prematur ovariell insufficiens, POI. Det kan också hända efter vissa operationer eller cancerbehandlingar. Om du är under 40 och mensen uteblir eller du får klimakteriebesvär, sök vård. Då är behandling viktig även för att skydda skelett och hjärta.

3. ”Hormonbehandling är farligt, det ger ju cancer.”

Många är rädda för menopausal hormonbehandling, MHT. Rädslan kommer till stor del från en amerikansk studie från 2002, WHI-studien. Resultaten fick stor uppmärksamhet men har senare tolkats om. Kvinnorna i studien var i snitt 63 år och hade passerat menopausen för länge sedan.

I dag vet vi att för de flesta friska kvinnor som börjar behandlingen före 60 års ålder, eller inom tio år efter menopausen, är fördelarna större än riskerna. MHT är den mest effektiva behandlingen mot värmevallningar och svettningar och skyddar också mot benskörhet.

Som med all medicin finns det risker, och behandlingen passar inte alla. Östrogen som plåster eller gel ger lägre risk för blodpropp än tabletter. Om MHT är rätt för dig avgör du tillsammans med din läkare, utifrån din hälsa och dina besvär.

4. ”Jag tog ett blodprov och det var normalt, så det är inte klimakteriet.”

Det kan kännas logiskt att ta ett hormonprov för att få svar. Men under perimenopausen svänger hormonnivåerna kraftigt, ibland från dag till dag. Ett prov kan därför visa normala värden även om du har tydliga besvär.

Om du är över 45 ställer vården därför diagnos utifrån dina symtom och hur din mens har förändrats. Blodprov kan behövas i vissa fall, till exempel om du är yngre eller om läkaren vill utesluta andra orsaker, som sköldkörtelrubbningar. Ett tips inför besöket är att anteckna dina besvär och din mens några veckor i förväg.

5. ”Det går över av sig självt, det är bara att bita ihop.”

Värmevallningar och svettningar brukar avta med åren, även om de för en del håller i sig länge. Andra besvär blir istället ofta värre med tiden. Det gäller särskilt besvär i underlivet och urinvägarna, som torrhet, sveda, smärta vid samlag, täta urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner.

Många dröjer med att söka hjälp för det här, men det finns enkel och effektiv behandling. Lokalt östrogen, till exempel vagitorier eller kräm, kan användas av de flesta och ger mycket låg påverkan på resten av kroppen. Du behöver inte stå ut.

Klimakteriet är en naturlig fas i livet, men det betyder inte att du måste lida dig igenom det. Det finns både hormonella och icke-hormonella behandlingar och livsstilsråd som kan göra stor skillnad.

Känner du igen något av det här? Klimakteriet kan se väldigt olika ut från person till person, och du behöver varken vara säker på att dina besvär beror på klimakteriet eller veta vilken hjälp du behöver innan du söker stöd.