Hur får jag hjälp med urininkontinens?

De vanligaste bland kvinnor är:

Ansträngningsinkontinens

Detta innebär precis som det låter, att du läcker urin när du anstränger dig. Det kan uppstå efter graviditet och förlossning, pga torra slemhinnor vid östrogenbrist, uttalad övervikt eller ett något svagare urinrör. Denna form av läckage föreligger hos cirka 50 % av kvinnor med inkontinensbesvär. Oftast är läckaget litet och kommer i samband med ansträngning som medför hastigt ökat tryck i buken som då hosta, nysning, skratt, hopp, tunga lyft eller löpning. 

Trängningsinkontinens

Trägningsinkontinens innebär att du plötsligt känner dig kissnödig och har svårt att hålla dig. Det är vanligt att du behöver kissa ofta. Man kan ha trängningar utan att läcka urin men om man läcker så kommer det oftast större mängd urin, eftersom det inte går att hejda att urinblåsan drar ihop sig. Många med den här typen av problem behöver kissa ofta, ibland upp till 20 gånger per dygn, även nattetid. Detta kan komma efter en förlossning eller med ålder. Ibland finner man en anledning till problemet som till exempel en operation eller sjukdom men oftast ingen tydlig utlösande orsak.  

Blandinkontinens

Blandinkontinens är vanligt och innebär att man har en blandning av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens. Blandinkontinens innebär att du både har svårt att hålla tätt när du anstränger dig och att du plötsligt blir kissnödig och har svårt att hålla dig.

"Det är viktigt att man tar reda på vilken sorts läckage som förekommer då de har olika behandlingsvägar. "

Utredning

Det är viktigt att man tar reda på vilken sorts läckage som förekommer då de har olika behandlingsvägar. Det gör man genom att kartlägga symtomen och fylla i en miktionslista så noggrant man kan. Listan fyller du i under två dagar och fungerar som ett underlag för att att kunna skilja mellan de olika formerna. Om man träffar en gynekolog så gör man en gynundersökning där man bland annat bedömer eventuella framfall och knipförmåga. Skulle kartläggningen tydligt visa att det rör sig om enbart en sorts inkontinens, så kan man gå direkt vidare till behandling, men vid osäkerhet behöver man göra ytterligare fysiska undersökningar såsom cystoskopi, när man tittar in i blåsan med en kamera eller tryckmätning av urinblåsan. En urinsticka kan också vara av värde för att utesluta blod i urinen eller en infektion. 

Behandling

Behandlingen skiljer sig helt åt, varför det är så viktigt att skilja de olika formerna åt. 

Allmänna råd

Om man har kraftig övervikt eller sjukdomar som ger hosta tex KOL så är det viktigt att försöka gå ner i vikt eller behandla grundsjukdom. Sluta röka kan förbättra hälsan överlag och så även inkontinens. Man kan motverka förstoppning som också kan leda till förvärrade läckage. Det finns hjälpmedel som man kan få utskrivet som ger stöd åt urinröret, som kvinnor med ansträngningsinkontinens kan använda tex under en joggingtur. En vanlig tampong kan även hjälpa vissa. 

"En första åtgärd om du är runt eller efter klimakteriet är att boosta slemhinnorna med vaginalt östrogen."

Vaginalt östrogen

Torra och sköra slemhinnor påverkar även urinröret. En första åtgärd om du är runt eller efter klimakteriet är att boosta slemhinnorna med vaginalt östrogen. Det finns som vaginalkräm, vaginaltablett eller vaginalring. Många med alla sorter inkontinens kan bli förbättrade av detta.

Bäckenbottenträning 

Det kan vara effektiv med bäckenbottenträning om man inte har alltför kraftiga besvär och får rätt hjälp, men är också en grundbehandling för alla. En fysioterapeut eller uroterapuet kan hjälpa mycket här. De flesta blir bättre med effektiv bäckenbottenträning, men alla blir inte helt bra.

Operation vid ansträngningsinkontinens 

Om man har kraftiga besvär som tydligt beror på ansträngning så finns det en operation som har goda resultat; TVT, som är en förkortning av tension free vaginal tape. Det innebär att läkaren placerar ett stödjande band runt urinröret. Bandet ger stöd åt urinröret när det utsätts för högt tryck, till exempel när du hostar, nyser eller belastar bäckenbotten. På så sätt förhindrar bandet att det läcker urin. Operationen görs i lokalbedövning, man får dessutom lugnande/avslappnande medicin om man behöver det. Du behöver oftast inte stanna över natten på sjukhus. Själva ingreppet tar ca 10–30 minuter. Läkaren gör två små snitt på huden, på nedre delen av buken, och ett under urinröret, via slidan. Med en specialnål dras ett tunt band upp på bägge sidor om urinröret. Under det första dygnet efter operationen kan man ibland känna en molande värk nedtill. Det kan lindras med värktabletter som Alvedon och Ipren. Oftast behöver man inte sjukskrivas, men om du har ett fysiskt tungt arbete kan du sjukskriva dig själv ett par dagar. Men du kan återgå till vanliga sysslor redan nästa dag! Lättare motion som promenader går bra men vänta 2–3 veckor med intensiv träning.  Risken för komplikationer i samband med TVT-operation är liten och majoriteten är mycket nöjda med sin operation. Men det är ett kirurgiskt ingrepp och man ska alltid som patient försäkra sig om att denna operation är rätt för just dig och att möjligheten att just du kommer blir bra är så stor som möjligt! En noggrann utredning är en förutsättning för detta.

"Många med trängningsinkontinens kissar ofta för att undvika läckage, men att göra det kan påverka urinblåsans reflexsystem och göra det svårare att tömma blåsan."

Blåsträning

Kan hjälpa dig som kissar små mängder och ofta. Det handlar om att träna blåsan att hålla sig och inte kissa för ofta. Många med trängningsinkontinens kissar ofta för att undvika läckage, men att göra det kan påverka urinblåsans reflexsystem och göra det svårare att tömma blåsan. En metod här är att använda en "blåstömninsgdagbok". Du sätter upp mål för dig själv tex hur länge du ska hålla dig när du känner att du blir kissnödig (i början kan det handla om någon minut som sedan kan bli 5 minuter, 10 minuter och 15 minuter) eller att du ska kissa 2-2,5 dl urin när du väl går och inte mindre mängder. 

Tips!

Det är också viktigt att kolla hur mycket man dricker. Om man fyller i miktionslista under två dagar och utvärderar den med en läkare eller uroterapeut, så kan man hitta orsaker. Överdrivet vätskeintag är en vanlig orsak! Eller en stor kopp te till kvällsnyheterna, som nästan alltid leder till att man måste kissa på natten. 

Finns det läkemedel?

När man försökt att komma till bukt med sina problem genom livsstilsförändringar och blåsträning, men inte kommit hela vägen fram, så kan man testa läkemedel. De läkemedel som finns är tyvärr inte så effektiva men en del blir hjälpta. Man ska utvärdera effekten efter 1-2 månader och om man inte får någon positiv effekt ska de sättas ut. Annars riskerar man bara att få biverkningar utan att få effekten. Vissa kliniker erbjuder botoxinjektioner som en del blir hjälpta av. 

Glöm inte att du kan få inkontinensskydd gratis via din läkare eller uroterapeut!

Janson, P. O., & Landgren, B. M. (2010). Gynekologi. Studentlitteratur.