Vi startar från grunden – de kvinnliga könsorganen, mens och hormoner

Den kvinnliga kroppen är fantastisk! Men också ganska komplex. Ibland gör den saker som man inte helt förstår och ibland förundras vi över att den är så kapabel och smart som den är. Här tänkte vi gå igenom några viktiga och grundläggande faktorer som påverkar oss kvinnor. 

De kvinnliga könsorganen

Let’s start with the basics. De kvinnliga könsorganen finns nertill i magen och sträcker sig ut till utsidan av kroppen via slidan. På insidan har vi en livmoder som sitter ungefär bakom pubisbenet. Den har i översta delen två hörn där äggledarna går ut och avslutas med fimbrietratten som med svepande rörelser dammsuger upp äggen som lossar vid ägglossning. 

“Som foster i din mammas mage hade du ungefär 8 miljoner ägg i äggstockarna, äggen minskar när du föds och sedan under barndomen, vid puberteten finns ungefär 400 000 ägg kvar.”

På vardera sida om livmodern sitter äggstockarna som producerar könshormoner och som har hand om alla våra ägg. Visste du att vi föds med alla våra ägg? Som foster i din mammas mage hade du ungefär 8 miljoner ägg i äggstockarna, äggen minskar när du föds och sedan under barndomen, vid puberteten finns ungefär 400 000 ägg kvar. Detta är dock inget du behöver oroa dig över, det är fullt naturligt och inget som påverkas av preventivmedel eller livsstil. 

Insidan av livmodern kallas endometriet och är en slemhinna som påverkas av våra könshormoner. Det är den som växer till under andra delen av menscykeln och som kommer ut i form av mensblod. Det är i slemhinnan som ett befruktade ägget fäster. 

Nedtill på livmodern sitter livmoderhalsen (där man tar cellprov från) och den mynnar ut i slidan. Slidan är 8-10 cm lång, när den inte är sexuellt upphetsad. På utsidan av slidan sitter de små och de stora blygdläpparna. 

Från slidan och livmodern kommer flytningar som varierar i mängd från person till person och beroende på var i menscykeln du är. En normal flytning är oftast grynig, vit och luktar lite surt (vi har lågt pH i slidan och så ska det vara för att den ska må som bäst). Vid ägglossning blir flytningen seg och lite som äggvita. Efter ägglossning är den oftast mer sparsam. Riklig, illaluktande flytning kan bero på infektion (länk). Candidasvamp ger också ofta riklig och tjock flytning (länk). Slidan är självrengörande, man behöver faktiskt inte använda något annat än vatten när man tvättar sig. Men om man vill ha något så är olja eller intimtvålar (utan parfym!) mest lämpliga. 

Hormoner

Din menscykel styrs av ett komplicerat samspel mellan äggstockarna, hypofysen (sitter i hjärnan) och hypothalamus (som också sitter i hjärnan). Dessa tre organ pratar med varandra genom hormoner som transporteras i blodbanan. Häng med här nu! I hypothalamus frisläpps GnRH (gonadotropin releasing hormone), ett hormon som signalerar till hypofysen att frisätta FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon). FSH stimulerar äggblåsor att växa till inför ägglossning och LH framkallar ägglossning. I äggstockarna tillverkas flera hormoner men de viktigaste i menscykeln är Östradiol och progesteron. Dessa hormoner påverkar hela kroppen på olika sätt men dess viktigaste uppgift är att förbereda slemhinnan i livmodern att ta emot ett befruktat ägg. Under hela cykeln samspelar dessa hormoner på ett fantastiskt sätt med varandra så att ägg ska växa till, lossa och kunna tas emot av livmodern. 

Mens

Menscykeln börjar med mensens första dagen. Så när du går till din barnmorska eller gynekolog och får frågan när du hade senaste mensen så menar man dagen som den började på. En vanlig menscykel räknas alltså från dag ett på en cykel till dag 1 på nästa cykel.

“Man brukar prata om regelbunden mens. Det betyder inte att den behöver komma på exakt samma dag varje månad. Det kan skilja ett par dagar åt båda håll.”

Man brukar prata om regelbunden mens. Det betyder inte att den behöver komma på exakt samma dag varje månad. Det kan skilja ett par dagar åt båda håll. En normal cykel brukar räknas om den ligger mellan 21-35 dagar, och varar mellan  3-7 dagar. Det är alltså helt normalt att ha 34-dagars cykler och lika normalt för en annan kvinna att cykeln ligger runt 21 dagar. 

Hur mycket “ska” man blöda då? Blödningsmängden brukar vara 25-40 ml, vilket såklart är lite krångligt att hålla reda på om man inte använder menskopp. Om man blöder mer än 80 ml så räknas det som en riklig blödning, och som ett riktmärke för det kan vara om man blöder igenom dubbla mensskydd eller behöver gå upp och byta bindor nattetid. Det är viktigt att komma ihåg att alla är olika men om du har riklig blödning och upplever trötthet och yrsel kan det vara ett tecken på lågt blodvärde och då rekommenderar vi att du att uppsöker och diskuterar detta med en gynekolog. Det är helt onödigt att blöda så mycket och din kropp får arbeta hårt för att bilda många nya blodkroppar.

Vad man kan göra för att behandla riklig mens beror på hur gammal du är, om du är färdig med barnafödande, om du har några andra sjukdomar och såklart vad du själv har för önskemål. Men en hormonell behandling och/eller tranexamsyra (ett blödningshämmande medel) brukar vi börja med att diskutera vid sådan besvär. Oregelbunden mens kan bero på PCOS

Ägglossning

Ägglossningen sker oftast 12-16 dagar innan mensens första dag. Perioden från cykeldag 1 fram till ägglossning kallas follikelfas. Då är både östrogen- och progesteronnivåer låga. Från ägglossning och fram till mensen kommer kallas lutealfas. Då är progesteronnivån hög och en del kvinnor känner av det form av irritation, nedstämdhet eller depressiva symtom. Då kan du ha PMS eller PMDS. Om din cykel är längre än 28 dagar så är det follikelfasen som är förlängd eftersom mensen alltid kommer 12-16 dagar efter ägglossning. 

Mellanblödningar

När man använder lågdoserade p-piller, p-stav eller hormonspiral med enbart gulkroppshormon kan man få spottings. Det är ett annat namn på mellanblödningar som ofta är små och kommer lite när som helst. Oftast räcker det med att använda trosskydd. Vi brukar alltid ge information att spotting kan förekomma när vi ordinerar ett sådant läkemedel. Ofta försvinner spottings efter en tids användande men inte alltid. Det kan vara värt att ändå hålla ut minst 6 månader innan man byter hormonpreparat om man inte lider mycket av det. Även mellanblödningar när man äter kombinerade p-piller (både östrogen och gestagen) är vanligt och beror oftast glömska eller att man inte tar p-piller samma tid varje dag. 

En del kvinnor får små blödningar några dagar innan den riktiga mensen startar. Detta beror på att gulkroppscystan som bildas efter ägglossning inte producerar tillräckligt mycket gulkroppshormon för att hålla tillbaka slemhinnan helt. Många tror då att man får mens och att den är kortare än vanligt och inte lika riklig och sedan kommer mensen igen efter någon vecka och då blir man orolig. Men det är inte farligt. Det händer naturligt när man närmar sig klimakteriet men kan hända då och då i cykler under den fertila perioden i livet också. En del får också lite bruna flytningar eller liten blödning i samband med ägglossning vilket inte heller är farligt. 

I början när mensen kommer under puberteten och innan den slutar helt vid klimakteriet kan man har oregelbunden ägglossning och det kan leda till oregelbunden mens. När mensen kommer kan den vara riklig och långdragen. Det kan vara både besvärligt och leda till blodbrist. Man kan då äta en eller ett par cykler med gulkroppshormon för att efterlikna hormonerna vid ägglossning och därmed få bukt med de stora blödningarna. För den unga tjejen kommer ägglossningen snart igång och då är inte detta ett problem längre. För kvinnan som närmar sig klimakteriet så kan man behöva äta gulkroppshormon eller ha en hormonspiral under en längre period för att minska besvären. 

Blödningar som uppstår efter samlag, eller om du börjar blöda efter att mensen slutat i klimakteriet, ska alltid utredas av en gynekolog. Oftast är de helt ofarliga men man måste utesluta cellförändringar på livmodertappen eller cellförändringar i livmodern. Även infektioner som klamydia och gonorré kan ge mellanblödningar och måste utredas och behandlas.

Hoppas att du har lärt dig något nytt om kvinnokroppen och hur dess funktioner hänger ihop. Den är som sagt komplex och samtidigt helt fantastisk!

Lär dig mer – lyssna vidare!

Helena Graflund Lagercrantz

Helena Graflund Lagercrantz
Helena är specialistläkare inom gynekologi och förlossning på Danderyds sjukhus i Stockholm. Hon brinner för att utbilda inom kvinnohälsa, detta för att bättre öka förståelsen för kvinnokroppen. Hon är mamma till fyra barn och driver Gynpodden tillsammans med sin syster Lydia.