Abort - Hur, var och när?

Rättigheter vid abort

I Sverige finns en lagstadgad rätt för alla som blir gravida att själva bestämma över sin kropp och sitt liv. Från det ögonblick graviditeten konstateras och fram till vecka 18+0 behöver man inte förklara eller motivera sitt beslut att genomgå en abort. Efter denna period, fram till vecka 21+6, kan man ansöka om tillstånd hos Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen. Här behövs särskilda skäl, såsom upptäckta missbildningar vid ultraljud, svårigheter med missbruk, psykisk ohälsa eller ibland ålder. Viktigt att veta är att man aldrig står ensam i denna process - samtalsstöd finns tillgängligt både före och efter aborten, och vårdinrättningen är skyldig att erbjuda detta stöd.

Hur går en abort till?

En abort börjar alltid på sjukhus eller annan vårdinrättning - så säger lagen. För den som väljer medicinsk abort innebär det att den första tabletten (Mifepriston) tas under överinseende av vårdpersonal. Denna tablett blockerar kroppens graviditetsbevarande hormoner. Känns det tryggt, och om graviditeten är i ett tidigt skede (oftast före vecka 9-10), kan resten av processen ske hemma i en lugn miljö. Detta förutsätter god hälsa och att en stödjande vuxen finns närvarande. Övriga tabletter (Misoprostol) tas med hem för att användas 1-2 dagar senare. Dessa hjälper kroppen att stöta ut graviditeten genom att framkalla sammandragningar och blödning. Att lindra eventuell smärta med läkemedel under denna tid är helt naturligt. För den som föredrar sjukhusmiljö finns möjlighet att stanna där, vanligtvis 4-6 timmar, tills blödningen kommit igång och graviditeten bedöms ha avbrutits. När graviditeten passerat vecka 10 rekommenderas av omsorgsskäl att vara på sjukhus under själva aborten. Detta för att ha tillgång till effektiv smärtlindring, vårdpersonal och snabb hjälp vid eventuell kraftig blödning. Proceduren liknar den tidigare beskrivna - första tabletten tas på plats, sedan går man hem för att återkomma 1-2 dagar senare och ta de tabletter som hjälper kroppen att avsluta graviditeten. Efter vecka 12 kan ibland en övernattning behövas, men oftast inte.

Ingreppet i sig är relativt snabbt, men hela besöket tar några timmar eftersom det sker på en operationsavdelning med för- och eftervård.

För den som önskar en annan metod finns kirurgisk abort, möjlig mellan vecka 7 och 12-13. Trots att det ibland kallas skrapning handlar det egentligen om en skonsam vakuumsug som varsamt avlägsnar graviditeten från livmodern. Förr i tiden sövdes patienten alltid, men idag sker det med lokalbedövning, gärna kombinerat med lugnande medicin för den som önskar extra trygghet. Ingreppet i sig är relativt snabbt, men hela besöket tar några timmar eftersom det sker på en operationsavdelning med för- och eftervård. Vid vissa mottagningar får man en tablett (Misoprostol) som placeras i slidan eller under tungan för att göra ingreppet skonsammare genom att mjuka upp livmodertappen. Under själva ingreppet, som vanligen tar mindre än 30 minuter, ligger kvinnan i en gynstol. Ett praktiskt plus är att spiral eller p-stav kan sättas in direkt i samband med detta om så önskas.

Efter en abort följer en period av läkning där kroppen blöder i 3-6 veckor. De första dagarna är blödningen oftast kraftigare för att sedan gradvis avta. Kroppens naturliga rytm återkommer när ägglossningen startar igen, vanligtvis efter 2-4 veckor, ibland redan efter 10 dagar för den som normalt har regelbunden menscykel. Som en säkerhetsåtgärd rekommenderas att ta ett graviditetstest hemma fyra veckor efter aborten. Skulle testet fortfarande visa positivt är det viktigt att kontakta sin vårdgivare. Värt att nämna är att det inte finns någon åldersgräns för abort, men för tonåringar under 15 år rekommenderas sällskap av en stödjande vuxen - som inte nödvändigtvis behöver vara en förälder.

Vad finns det för risker med att göra abort?

Medicinsk abort liknar kroppens naturliga process vid ett missfall, vilket gör den till ett skonsamt alternativ för livmodern med minimal risk för komplikationer. Upplevelsen varierar från person till person - somliga upplever smärtan som det mest utmanande momentet, medan andra finner blödningens omfattning mer besvärande.

Inom vården förespråkas oftast den medicinska metoden, såvida inga särskilda omständigheter talar emot det, exempelvis om man har ökad blödningsbenägenhet. Denna metod medför lägre risk för både infektioner och skador på livmodern.

Även om den kirurgiska aborten också är ett säkert alternativ, finns där något förhöjda risker. I mycket sällsynta fall kan ingreppet leda till att instrument penetrerar livmoderväggen och orsakar skador på omkringliggande organ. En annan ovanlig komplikation är skador på livmoderslemhinnan som kan resultera i sammanväxningar inne i livmodern, ett tillstånd som kallas Ashermans syndrom och kan påverka framtida fertilitet. Det är dock viktigt att betona att dessa komplikationer är ytterst ovanliga.

För att förebygga infektioner efter aborten rekommenderas användning av binda istället för tampong eller menskopp under hela blödningsperioden. Undvik även bad och penetrerande samlag så länge färsk blödning pågår - dusch går däremot bra. Skulle tecken på infektion uppstå, såsom buksmärta, feber eller förändrad blödning/flytning, är det viktigt att omgående söka akut gynekologisk vård.

En lugnande kunskap att bära med sig är att den medicinska aborten inte påverkar framtida möjligheter att bli gravid. Även den kirurgiska metoden har i de allra flesta fall ingen inverkan på framtida fertilitet, även om en minimal risk för sammanväxningar i livmodern teoretiskt skulle kunna försvåra graviditetschanser senare i livet.

När kan man börja med preventivmedel efter en abort?

Abortmottagningens personal har som en viktig uppgift att erbjuda grundlig preventivmedelsrådgivning för att förebygga framtida oönskade graviditeter. För den som väljer hormonella preventivmetoder som p-piller, mini-piller, p-ring eller p-plåster påbörjas användningen redan på abortdagen eller senast dagen därpå. Vid val av p-stav kan denna sättas in i direkt samband med aborten, medan spiral vanligtvis placeras vid efterkontrollen hos barnmorskan cirka en vecka senare. Eftersom kroppen kan återhämta sig snabbt och ägglossning kan inträffa redan efter 10 dagar, är det viktigt att ha ett fungerande skydd på plats. Forskningsstudier visar tydligt att långtidsverkande preventivmedel som p-stav eller spiral ger ett bättre skydd mot oplanerade graviditeter, något som kan bespara många från att behöva genomgå ytterligare en abort.

Mående efter abort

Hur man mår efter en abort varierar naturligtvis från person till person. För de allra flesta infinner sig en känsla av lättnad efter ingreppet. Fysiskt följer en period av blödning i ett par veckor, ofta med mensvärksliknande smärta under några dagar, men detta brukar avklinga utan komplikationer. Det mest avgörande för det emotionella välbefinnandet är att känna säkerhet i sitt beslut innan aborten genomförs. Vid tveksamhet är det bättre att vänta och ge sig själv tid för reflektion. Det är enbart den gravida personen som har rätten att fatta detta beslut - ingen annan. Vid osäkerhet kan det vara värdefullt att söka samtalsstöd.

Abortens betydelse för samhället och individen

Forskningen talar sitt tydliga språk - personer som tvingas fullfölja oönskade graviditeter uppvisar betydligt sämre välmående jämfört med dem som får möjlighet att avbryta oönskade graviditeter. Vetenskapliga studier visar att kvinnor som ofrivilligt fortsätter en graviditet löper högre risk att stanna kvar i destruktiva förhållanden präglade av misshandel och missbruk. Deras ekonomiska situation tenderar att vara sämre, och möjligheten att förverkliga personliga drömmar och ambitioner begränsas avsevärt.

En positiv utveckling i världen är att färre kvinnor nu avlider till följd av osäkra aborter, mycket tack vare den ökade tillgängligheten av säkra aborttabletter. I regioner där abort förbjuds med målet att öka befolkningstillväxten, syns endast en minskning i de officiella aborttalen - inte i det faktiska antalet utförda aborter. Resultatet blir istället fler riskfyllda ingrepp utan att födelsetalen stiger. Glädjande nog finns idag organisationer som arbetar för att tillhandahålla säkra aborttabletter även för kvinnor i länder där rättigheten till abort inte erkänns.